Till startsidan

Min mamma gick hastigt  bort när jag var liten. Jag fick aldrig lära känna henne. Inte heller fått höra så mycket om hur hon var. Det dyrbaraste jag har av henne är ett brev hon skrivit i ett fotoalbum, typ som "Boken om mig". Det tog många år innan jag förstod vad brevet var. Nu när jag själv fått en dotter är detta brev om möjligt ännu mer värdefullt för mig. Min mammas handskrivna brev till mig, som beskriver dagen jag föddes. Nu när jag själv sitter och skriver ett liknande brev till Inez känner jag min mammas kärlek till mig. Kärlek jag aldrig fick uppleva men som jag nu förstår. Jag har haft en mamma, som älskade mig även om det var under en kort tid....
Detta får mig att känna att varje dag är viktig.

Nedan är den riktiga finska versionen, längre ner finns översättning och mitt brev till Inez. Som såklart finns handskrivet i en bok till henne...


Oli 29.8-81 kun sinä ensimmäisen kerran ilmoitit äidille että vuokrasopimuksesi äidin vatsassa alkaa olla täysi yhdeksän kuukauta. Sunnuntaina 30.08.-81 lähdimme sitten laitokselle,. Et kuitenkaan halunnut tulla vielä pois. Et antanut itsestäsi sellaista merkkiä että olisit aukonut ovesi itse. Laitoksella oli kätilöna Ann-Christin Holmqvist hän antoi minulle sellaista lääkettä että saimme aukaistua ovesi. Sitten siirryimme synnytys huoneeseen. Isäsi ja siskosi Marianne olivat myös mukana katsomassa sitä suurta tapahtumaa kun sinä tulit maailmaan. Siskosi Marianne katkaisi napanuoran poiki ja niin sinä rupesit hengitämään omilla keuhkoillasi. Kello oli 18.40 kun näit päivän valon. Siskosi Iiris, veljesi Asko ja Satu tulivat sinua katsomaan tunti senjälkeen kun olit syntynyt.
Näin aloitit sinä Pikku Miia elämäsi kätilö Ann-Christin Holmqvisttin avustamana.
Painoit 3090 pituus 49 cm ja oli sunnuntai päivä...


Det var den 29.8 -81 när du först rapporterade mamma att hyresavtalet i mammas mage börjar bli fullt nio månader gångna. På söndagen, 30.08.-81 åkte vi till förlossningen. Du ville ändå inte komma ut ännu. Du gav inte några tecken att du skulle öppna dörren själv.
Barnmorska Ann-Christin Holmqvist, gav han mig en medicin som skulle öppna dörren. Sedan flyttade vi till förlossnings rummet. Din far och din syster Marianne var också med på stora händelsen när du kom till världen. Syster Marianne klippte av navelsträngen, så du började andas själv. Klockan var 18,40 när du såg dagens ljus. Din syster Iris, bror Asko och Satu kom för att se dig en timme efter du föddes.
Så här började du ditt liv, lilla Miia med barnmorska Ann-Christin Holmqvists hjälp. Du vägde 3090 kg och var 49 cm och det var en söndag...